kandidaten

Om livet som läkarstudent

Läsvärt!

NoneLäs debattsidorna i senaste numret av Läkartidningen (http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=11221, länkskapandet fungerade tyvärr inte)! Och observera att en förändring faktiskt utlovas.

Examensfest

NoneE. är äntligen hemma igen. Inte nog med det, i fredags firade vi hans examen. Det kändes lite lustigt att sitta där under ceremonin, att höra talen, se kursen prydligt uppställda och mycket glada. Jag kommer ju ihåg dem från termin två, när vi spenderade det mesta av vår tid genom att hänga på campus, i fiket, på innebandyträningen. När varje kontakt med klinik fortfarande var ny och märkvärdig. Nu såg de mycket tjusiga och värdiga ut. Jag växlade mellan att vara väldigt stolt, och att längta enormt. Om bara ett år är det äntligen min tur. 

Hur behåller man sin psykiska hälsa som läkare?

NoneIdag talade vi om hur man behåller sin psykiska hälsa som läkare. Det visades att en psykisk ohälsa faktiskt råder bland vårdpersonal, och detta sattes i samband med en rad olika aspekter, från organisatoriska till svåra situationer, tex barn som dör. Tyvärr fanns i den rapport som presenterades ingen uppdelning mellan sjuksköterskors och läkares psykiska ohälsa, vilket ändå kunde vara intressant. Sannolikt har ju sjuksköterskor ett bättre kollegialt stöd, och större möjlighet att tala genom svåra händelser i fikarummet, medan läkare ofta måste hasta vidare till nästa patient.

Mycket torde ligga i den förändrade läkarrollen. Många väljer sannolikt läkaryrket pga ett visst behov att bli bekräftad, och en viss möjlighet att med sin kunskap bestämma vad som är bäst för andra människor. Dagens läkarroll ser ändå inte ut riktigt så. Ofta finns en viss negativ stämning mellan yrkeskårerna läkare och sköterskor, som leder till att man inte samarbetar på bästa sätt och därigenom skapar frustration.  Patienterna är, med all rätt, krävande, och förtroendet för läkaren som den allsmäktige har definitivt minskat. Således uppfylls inte bekräftelsebehovet, eller också kan (den unga) läkaren med ökad livserfarenhet växa från detta. Kvar finns då ett krävande men ändå otacksamt arbete med mycket ansvar. Kanske inte så märkligt då att ohälsan ökar?