Infektionskursen har börjat. Det var upprop i förrgår, och de flesta var förväntansfulla och såg fram emot kursen. Vi gick genom infektionsanamnes och -status. Mer och mer inser man vikten av att kunna ta upp en bra anamnes (=patienthistoria). Det är nästan det säkraste verktyget att få en ledtråd till vad patienten lider av. Likväl är det nästintill komiskt hur vi sitter och antecknar specifika frågor att ställa beroende på vilken sjukdom vi vill åt - man skulle kunna tro att patient-doktor-samtalet är mer spontant än ett väl inövat stycke färdiga frågor.
Vi fick också en föreläsning i sjukhushygien, säkert den tredlje i sitt slag under utbildningens gång. Föreläsningen kryddades av att vi som introduktion vi desinficera våra händer med fluorescerande handsprit, för att sedan läsa av hur effektiv vår desinficering varit. Jag blev lite förvånad över att jag ändå missat några ställen på min hand, trots att jag naivt inbillat mig att jag behärskade detta med handsprit. Det är inte svårt att förstå att infektioner sprids på sjukhus, trots att de flesta väl vet vad de bör göra för att förhindra spridningen. Men i stressade situationer är det också lätt att göra fel.