kandidaten

Usch. Häromdagen gick jag för första gången hem med riktigt ångest och känsla av att ha gjort helt fel. Hittills har jag ändå på något vis tagit mig genom dagar fyllda av diagnoser som hjärtinfarkt, intox, kol-exacerbation etc (mkt jobb och lite internet-tid); handlagt efter bästa förmåga och överläkarnas goda råd över telefonen (då jag artigt frågar om de har tid en stund, varpå de lika artigt svarar att det har de aldrig, varpå jag måttligt uppmuntrad ställer min fråga ändå). Men.

Så kommer Patienten. Tidigare ganska frisk frånsett astma. Sedan en dag har hon haft lite tyngre att andas, tyckt att det liksom bränner i luftrören, känt sig lite frusen, tempat någon grad. Också svimmat på väg till toaletten på morgonen. När jag undersöker henne gör jag inga som helst fynd. Hon är hemodynamiskt helt stabil och saturerar sig väl. Pat mår bra och har inte ont någonstans. EKG är fint. Jag tar grundlab för att utesluta någon större infektion, tänker finurligt tillbaka på medicinkursen och tar en D-dimer för att utesluta lungemboli på denna patient med låg klinisk sannolikhet. Allt utfaller negativt. Eftersom patienten mår bra efter att fått sova lite bedömer jag det hela som en viros och hon får gå hem. Jag känner mig ganska nöjd. Men.

Går sedan till eftermiddagens akut kardiologi-undervisning. Får en repetition av kvinnans atypiska symtom vid akuta coronara syndrom. Inser att svimningen placerar henne i en högrisk-grupp. Svär tyst för mig själv: jag borde verkligen kontrollerat hjärtenzymerna. Tänk om jag skickade hem helt fel patient. Och jag mitt enfaldiga nöt tyckte att denna patient mådde såpass bra att jag inte behövde ringa och fråga någon. 

Jag biktar mig för den fantastiskt trevlige och duktige överläkaren, som mest ler åt min ångest. Jag går hem och kan inte sova. Jag kommer tillbaka nästa morgon övertygad om att patienten kommit tillbaka med en massiv re-infarkt under natten. 

Nu har hon fortfarande inte gjort det. Men. Jag kommer aldrig mer att tänka på att spara på labbets kostnader utan alltid vid minsta möjlighet till kardiell orsak till besvären ta de förbannade hjärtenzymerna.