kandidaten

Något trött efter en ordentlig tidsomställning glider jag in på en plats i föreläsningssalen på det främmande sjukhuset och ser mig omkring bland de mer eller mindre bekanta ansikten som sitter omkring mig. Min vän M. finns inte bland dem, då hon åkte på ett träningsläger lite på impuls, förklarade detta för kursledningen men blev av med sin plats. Nu valde hon att inte fortsätta bråka utan tog uppehåll. Det som känns principiellt fel är dock att om hon hade ljugit och sjukanmält sig så hade hon fått behålla sin plats, då det tydligen var okej att sjukanmäla sig och missa en dag men inte att elitsatsa på sin idrott och därför missa två. Två dagar av en hel termins kurs. Luddiga signaler som alldeles avskräcker mig från att någonsin vara ärlig igen.