kandidaten

Om livet som läkarstudent

12

Ett yrke som andra?

165298-1Det händer ibland att jag får mig en verklig funderare. Vad är det för jävla yrkesbana jag har valt egentligen? En karriär som bygger på andras sjukdom, lidande och död. Att ständigt konfronteras med dessa. Att ständigt försöka trösta, lindra, bota.

Istället för att tex servera vin på någon mysig liten uteservering har jag tom valt att förgylla min sommar med att ta hand om svårt sjuka. Att vårda dem. Att göra ordning dem efter döden. Att lägga en arm om en sörjande moder. Att försöka förtränga bilden av dem på näthinnan på kvällen innan jag ska sova. 
Kommentera inlägget här »
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Maria
skriven :

Hej!
Jag är en 23-årig tjej som har försökt komma in på läkarpogrammet i ca 2,5 år nu. Under tiden så jag söker så kommer ju massa funderingar upp då man får höra en del dåliga rykten om landstinget och yrket i allmänhet. Visst blir man lite förvirrad av detta!
Jag är oerhört intresserad av människokroppen och läkaryrket, men man kan ju inte veta hur man upplever yrket innan man faktiskt är där och vägen är ju lång... Jag har funderat lite kring samma saker som du berättar om ovan. Är det jobbigt att i längden att bara vara omgiven av elände och sjuka människor. Det kanske är roligt, men samtidigt gör arbetsförhållandena att man ångrar sitt yrkesval. Stress, krav att alltid vara skärpt, dålig stämning mellan personal på arbetsplatsen osv. Man har ju hört mycket och man vet inte om alla rykten är sanna. Detta kan ju omvandla drömyrket till en mardröm istället! Man ska ju å andra sidan inte välja bort ett yrke som är så intresant som detta bara pga arbetsförhållandena, men man vill ju gärna veta så mycket som möjligt innan man ger sig in på någonting ( om man kommer in ...)
Ni som läser till läkare el. är färdiga läkare snälla berätta lite om hur ni upplever yrket och situationen. Har ni haft många funderingar under utbildningens gång? Skulle ni rekommendera jobbet till någon anhörig till er? Var ärlig nu! Skriv precis allt som ni känner. Jag vill veta både positiva och negativa sidor och om ni hade valt annorlunda om ni skulle kunna dra tillbaka tiden och välja yrke igen.
mvh
Maria

2 Maritha
skriven :

Visst kan det vara tungt ibland, men samtidigt så känner jag att man utvecklas så enormt mycket som människa av alla dessa relationer man utvecklar, och människoöden man möter!

3 Anonym
skriven :

men snälla lilla söta..vilken extremt romantiserande bild du har av läkarbanan...du har nog inte varit i gamet så länge. Typisk såndär läkar kand som går hem o tycker synd om allt o alla. Kanske ssk är din grej iistället. Jag menar vi får en medicinsk examen; de får en i omvårdnand. Kanske passar dig bättre?...wimp!
/läkare

4 Maritha
skriven :

Anonym: De bästa läkarna är de som har förmågan att känna empati!

5 Äldre doktor
skriven :

Till /läkare
Men käre kroppsingenjör! Har du missat att det som skiljer en läkare från en diagnostisk dator (som rädda, sjuka människor inte vill träffa) är läkarens förmåga att möta patienten som den unika, kännande och för ögonblicket ofta lidande människa hon är? Kanske teknis är din grej istället? En medicinsk examen som inte förbereder dig på att även trösta och lindra är inte särskilt mycket värd.
Teknis åsido - om du till din natur inte är särskilt intresserad av, eller engagerad i, andra människor och därför inte blir bra på den delen av läkaryrket finns det som tur är gott om nischer som inte ställer så höga krav på empatisk förmåga, men din oförmåga/ovilja att engagera dig är en du se som en begränsning. Att du ironiserar respektlöst över kollegor som uppenbarligen har mer av den varan än du själv har bådar inte gott för din framtid om du inte kan utveckla litet mer både självinsikt och ödmjukhet.

6 Maria
skriven :

Jag har absolut ingen romantiserande bild av läkaryrket. Jag är medveten om att det ska var tufft,men eftersom jag inte har någon läkare i släkten så är det svårt att få en bra bild av yrket.
Jag har dock pratat med några läkare och jag får olika svar från varje läkare så bilden är fortfarande difus. Man vill ju vara förberedd och medveten om vad man ger sig in på så att chocken inte kommer sedan. En del läkare verkar älska sitt jobb medans andra faktiskt ångrar sitt yrkesval. Det är sorgligt! Man vill ju inte direkt hamna i den situationen själv. Det är därför jag frågar hur ni upplever det hela.
Sjuksköterska är inget för mig eftersom det är just den medicinska biten som jag tycker är så oerhört intressant. Ända fram till studenten var veterinär drömyrket, men mitt intresse för människokroppen har tagit över och då är ju läkare motsvarigheten.
Jag vet arbetsförhållandena för veterinärer då jag har haft praktik 6 mån på ett djursjukhus. Det kan ju dock inte jämföras med läkare eftersom jag antar att allting är så annorlunda bla pga alla nedskärningarna inom vården.
Visst måste man som läkare hålla distans men som "Äldre läkare" säger måste man ju i botten ha ett intresse för patienterna. De är ju människor och inte känslolösa ting! Jag har läst ekonomi i 1 år och då fick man verkligen känna på den hemska känslan av att allt som räknas är pengar. Där behandlas verkligen människor som ting och det kändes fruktansvärt...
Allt räknas om till siffror, siffror och åter siffror.

7 Anonym
skriven :

Heej kära läkar kandidat!

Jag är en ung kvinna (går i gymnasiet)som genom åren funderar mer och mer på livet och framtiden, har alltid varit väldigt filosofisk och har ett automatiskt analytiskt tänkande vilket inte direkt hjälper mig från att fundera ännu mer. Förut hade jag en dröm om att bli läkare för att det var "WOOW LIKSOM, läkare!!" Vilken status , vilken lön. Men sedan växte jag ifrån den sortens tänkande jag tyckte att det var väldigt påfrestande att människor i min omgivning funderade på läkaryrket enbart p.g.a statusen och den höga lönen man fick på köpet. Sånt var absurt. Jag insåg allt mer med tiden att läkaryrket var ett yrke för varje människa men samtidigt inte. Att lockas mer av lönen än av vad självaste yrket gick ut på var sjuuukt. Jag facineras idag av läkare eftersom de enligt min menning är änglar på denna jord, varje dag räddar de liv, inte bara sina patienters iv utan även deras patienters familjers liv. De skapar lycka och utför mirakel. Och just däför är det en anledning för dig att förstå vad självaste läkaryrket egentligen betyder och det du har gett in dig på har en stor mening. Ett sånt yrke är inget annat yrke lik. Ett sånt yrke står för det ingen annan kan utföra, mirakel.

Men sedan skulle jag vilja komma fram till mitt problem. Jag är rädd, jag är rädd över att jag inte kommer att klara av den stora pressen som läkarstudenter har, och om jag ens får 20,0 i gymnasiebetyget för att kunna plugga till läkare. Hade du det, 20 i snitt alltså?
Jag vill bli läkare, det är en stor dröm för mig. Mitt enda hinder är mig själv och mina ambitionen. Snälla ge mig den motivationen.

Och en annan sak finns det stora likheter mellan de amerikanska serierna som Grey's anatomy och verkligheten, i sverige? Finns den drama, spänning, utveckling och minst sagt kärlek mellan läkare? :P

Bästa lycka/ Sussi

P.S tacksamm för svar :D

8 läkarstudent
skriven :

Verkligheten i Sverige skulle jag uppskatta är till 90% som i Greys anatomy. Det är mycket vanligt med sex mellan läkare under jour, man kan som Dr Stevens döda en patient och ändå fortsätta jobba igen inom två månader osv. Jag tycker inte alls att det ges en romantiserad bild av läkarens vardag.

/ironiska generationen

9 Sussi
skriven :

Tack för ditt svar "läkarstudent" :D

Va!? Sex mellan läkare under jour seriöst?!! händer det verkligen sånt där på svenska sjukhus OMG :o

hahahaah det kunde jag inte i mina vildaste tankar tänka på att nåt sånt i lilla tråkiga, oskyldiga sverge sjukhuset kunde ske. Men, men I like action?

Och det verkar kul att sjukhusserierna har är baserad på en verklighet. Men en annan fråga hur är stämmningen mellan läkare då? Om de har sex med varandra? och e det mkt konkurrens mellan de? Samt finns det en sorts hierarki i den miljön, är överläkare endast med överläkare och kandidater med kandidater o.s.v?

Tack för ditt svar än en gång! :D Blir så nyfiken på läkaryrket.

10 Anonym
skriven :

Tack för ditt svar "läkarstudent" :D

Va!? Sex mellan läkare under jour seriöst?!! händer det verkligen sånt där på svenska sjukhus OMG :o

hahahaah det kunde jag inte i mina vildaste tankar tänka på att nåt sånt på lilla tråkiga, oskyldiga sverige sjukhusen kunde ske. Men, men I like action!

Och det verkar kul att sjukhusserierna har är baserad på en verklighet. Men en annan fråga hur är stämmningen mellan läkare då? Om de har sex med varandra? och e det mkt konkurrens mellan de? Samt finns det en sorts hierarki i den miljön, är överläkare endast med överläkare och kandidater med kandidater o.s.v?

Tack för ditt svar än en gång! :D Blir så nyfiken på läkaryrket.

11 läkarstudent
skriven :

hehe, ok du vinner ironitävlingen :-) ett lite mer seriöst inlägg från min sida då:

Du skriver att du är rädd, jag tror att rädslan till stor del är obefogad faktiskt. Att komma in kan vara grymt svårt helt klart, MEN, det finns flera vägar än 20,0 även om det så klart är bra att få. Ett tips är att anmäla dig direkt till nästa högskoleprov, och nästa igen om du inte får 1,7 eller mer, och nästa igen... Stockholm och Umeå har intervjuintag där ca 1,7 är minimum.

Är du väl inne på utbildningen kommer du att klara det om du inte tappar motivationen, Tror inte att det är så mycket jobbigare än t ex civilingenjör och jurist, däremot roligare! Alla lärare och ansvariga vill dessutom att du ska få din examen!!! Det är uppbyggt så att man långsamt växer in i mer och mer ansvar.

Angående konkurens mellan läkare; väldigt olika beroende på var du är. Och vilka personer du stöter på. Många överläkare tycker faktiskt om att lära ut om man visar lite intresse som kandidat.

Alltså... Satsa på din dröm!!!

12 Sussa
skriven :

Tack!!!!!

Att få höra det där värmer verkligen.

Det får mig att tänka på att så länge man vill så går det. Jag kan göra det möjligt bara jag vill och kämpar!

Tack för ditt svar och lycka till själv med ditt yrke.

Kram :)